Så kom söndagen äntligen denna vecka. En lång vecka med mycket jobb, Ellenmys och igår höll jag vinprovning med ett härligt gäng. Det doftades och allra mest smakades det på Sydafrikas nationaldruva, Pinotage. Det bjöds på charkuterier, pulled pork, goda ostar och mycket skratt. Tack till värdparet❤Idag är jag segare än segast. Enkel söndagsmat är då på sin plats. Så det fick bli en fredagsklassiker i ny tappning och världsdel.
Börja med dressingen. Blanda allt, koka upp tills sockret löst sig. Ställ i kylen för att svalna.
Stek köttfärsen gyllene, krydda med soja, fisksås, socker, lime. Stek med vitlöken, ingefäran och chili. Smaka av och krydda mer om det behövs. Koka risnudlarna enligt anvisningar. Blanda i dessa i färsen.
Hacka koriander, dela salladen i stora blad och servera nudelfärsen i. Toppa med cashewnötter, sojabönor och koriander. Avsluta med att ringla över lite dressing.
Så var den här igen, fredagen som så många veckor förut. Det ska fradagsmysas. Som så ofta förr så serveras musslor. Enkel, god, fingermat, precis som man vill ha det en fredag. Vi (läs mest jag..) fullkomligt älskar musslor. Ofta ofta gjorde vi traditionell moules marinieres i början, men efter att vi för ett par år sen besökte Akkurat på Hornsgatan i Stockholm så har det blivit lite ändring på det. Det har kokats i Guinness och äppelcider. Några gånger har vi gjort som ikväll och kört lite asiatisk stil. Det knepiga med blåmusslor är säsongerna. Det finns alltid att tillgå i butik, men storleken kan variera nåt oerhört. Det vi lärt oss är att vi gillar musslorna när det är kallt i vattnet och de inte blir sås stora. När det är varmt i vattnet kan musslorna se ut som mindre kycklingfiléer, not so nice. Just nu är det små fina. I fiskdisken ligger de i färgade nät om ca 1 kg, blåa nät betyder odlade musslor och röda nät vildfångade, smakmässigt ingen större skillnad. Se till att inte stänga påsen när du köper musslorna, musslorna är ju faktiskt levande så de behöver "andas". Sista tipset är att inte koka musslorna för länge, de blir smaklösa och torra då. Gör en smakgrund, med lite vätska, ofta inte mer än 2 dl vätska på 1 kg musslor, de ska ångas upp. Ta ur musslorna när de öppnat sig, smaksätt soppan tills du är nöjd och tillsätt musslorna hastigt igen när du kokat upp vätskan.
Thaimusslor 2 portioner 1 kg blåmusslor 1 msk naturell olja 2 chalottenlökar 1 vitlöksklyfta 1 msk riven ingefära 1/2 röd chili, lite beroende på styrka 1 msk röd currypasta 2 dl vitt vin 1 msk fisksås 3 limeblad 1 msk palmsocker, strösocker går med... 4 dl kokosmjölk 1/2 lime, saften 1 dl vatten koriander, en rejäl bunt
Skrubba och skägga av musslorna. släng söndriga och de som inte stänger sig när man knackar dom, eller sköljer kallt vatten på. Ställ åt sidan. Finhacka löken, vitlöken, chilin och riv ingefäran. Värm oljan i en vid gryta. Stek lök, vitlök, chili, ingefära och currypastan tills den röda curryn spricker. Rör om ofta. häll på vinet så det börjar koka. Lägg i musslorna och låt koka under lock i ca 2 min, lyft på locket och se sås musslorna öppnat sig. När så är fallet ta upp musslorna med hålslev och lägg åt sidan. Häll på kokosmjölken, fisksås och ha i limebladen. Riv palmsockret och låt koka upp. Smaka av och ha sen i limen. Det ska vara både, sött,salt,surt och starkt, tillsätt mer av de olika ingredienserna om det inte balanserar. Koka upp och ha i musslorna igen. Häll på lite vatten om såsen känns tjock och koka upp snabbt igen. Hacka koriander och strössla över. Servera genast! Vi hade ångade edamamebönor med flingsalt till med.Gott, gott, GOTT!
Ljust öl typ Singha är gott till eller varför inte en lite utskälld klassiker, Black tower. Ett druvigt och blommigt vitt vin som dracks till helt fel mat på-70, -80 och 90-talet. Men till thai är det toppen. Beroende från vilket land man köper vinet så kan det stå lite olika druvnamn på flaskan, vi känner oftast igen den som Rivaner, en korsning mellan Riesling och Sylvaner. Dock är originalnamnet Müller-Thurgau, efter Dr Hermann Müller från schweiziska Thurgau som planterade den första plantan 1882. Ett försök att förena de goda smakegenskaperna hos Riesling med den tidigare och mer pålitliga mognaden hos Sylvaner, och kallas därför även för Rivaner. Det kuliga i denna historien är att det genom DNA visat sig att det inte var Sylvaner Dr Müller höll på med, utan en Madeleine Royale. Snip, snap, snut,så var sagan slut.